Åbo resan och kent upplevelsen ägde rum på tisdagen, lika så hemresan. Varpå det följde en försovning. Det var en mindre lyckad fotodag och på fredagen ett väldigt tomt fredagshus att komma hem till. Huset fylldes sedan av te och tre fina flickor och dagen efter fylldes trädgården av pappers- och plastrester från dom skjutglada venetziansk-pojkarna. Den psykiskt sjuka hunden var ledsen och de raketberusade barnen var glada, alltsammans slutade i en hälsokunskaps essä som ingen egentligen förstod hur skulle skrivas.
Sedan följde nästa vecka med en aning trötta gymnasiebarn och en väldigt angenäm hemlig resa. Nu är mamman och pappan hemma igen och helgen spenderades med fenomenalt sällskap och fenomenala filmer. Efter ett tolv timmars maraton med sagan om ringen extended version blir man en en aning galen, men det gör ingenting, filmerna är ändå fenomenala och sällskapet var fenomenalt.
Kent männen sjunger att dom ser mig.
Kent männen sjunger om en man i en vit hatt.
Flickorna är typ nöjda med sina sittplatser
Allra käraste systersäl befann sig också på festivalområdet. Hon har nu flyttat till Norgelandet. Norgelandet ligger långt borta. Alldeles för långt borta från mina franska ord osv. Jag saknar min systersäl, det är ungefär 16 veckor kvar tills hon kommer hem med en norsk tomteluva på huvudet. Ha de!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar