Ljuger tills det blir sanning,
Söker efter hjälp med blicken,
bedjar med ögonen.
Men när den väl erbjuds ser jag åt annat håll.
Illamående, tårar, skratt och lycka om vartannat,
allt blir åter en röra.
Vad fan gör man nu då?
Stulen doft bredvid kudden,
önskar att den inte var stulen.
Socker i blodet
och en glimt av det gamla i personligheten.
Var gömmer det sig?
Pinsam tystnad,
en sista bedjande blick som träffar golvet.
Ryggtavlan som går iväg.
Fan!
Ett liv åter gömt i böcker,
välkommen tillbaka.
Till vad?
skitbra skrivet.. :]
SvaraRadera